Hydro

 

Vad är hydro?  

Jag började med hydro, eller egentligen semihydro (S/H) om man skall vara noga med uttrycken, våren 2003. Mitt ständiga problem med orkidéodling är att hinna med vattningen utifrån varje plantas behov. Ofta går det för långt mellan varven, vilket plantorna inte mår bra av. Jag har t ex. ganska ofta drabbats av ”dragspelsblad” på plantor inom Odontoglossum-gruppen, vilket är ett tecken på undervattning. Tanken med hydro är att plantan alltid står med tillgång till vatten och därför själv kan reglera hur mycket den vill ha.  

Hydro innebär i korthet att man planterar orkidéerna i ett icke-organiskt medium som har möjlighet att suga upp vatten med kapillärkraft från en vattenreservoar i botten av krukan. Jag har hittills använt lecakulor som medium, vilket har fungerat bra. Vattenreservoaren skapas genom att ha en innerkurka med hål i botten och en hel ytterkruka som man alltid är fylld med några centimeter vatten. De nedersta lecakulorna kommer därför alltid att ligga dränkta i vatten och suga upp vatten till de ovanliggande. Det innebär att det finns olika fuktighetsnivåer i krukan och plantans rötter kan söka sig till en nivå den tycker är lämplig.  

En fördel med arrangemanget är också att rötterna får en väldigt luftig miljö, vilket gynnar dem. Det beror främst på att det inte finns något organiskt medium som bryts ner och kan blockera lufttillförseln.  

Det är egentligen inte bara vatten som finns i vattenreservoaren utan en svag näringslösning. Jag har mina stående i en näringslösning med c:a 500 mS, vilket motsvarar c:a 350 ppm (se avsnittet om vattenkvalitet). Näringskoncentrationen kan man lätt läsa av med en EC-mätare. Jag kan varmt rekommendera en sådan om du skall pröva på hydroodling.  

Hur planterar man i hydro?  

Så här har jag gjort när jag har planterat om i hydro. Alla gör inte riktigt likadant men den huvudsakliga principen är densamma.  

  1. Borra ett par, tre hål i en genomskinlig plastkruka på en höjd från krukans botten som ungefär motsvarar 20 % av krukans totala höjd. Tänk på att hålens diameter skall vara mindre än lecakulornas! Välj lecakulor som är ca 8-12 mm i diameter. Om det finns hål i botten på krukan är det egentligen onödigt med fler hål utan det räcker att indikera på innerkrukans utsida hur högt upp vattnet skall nå. Jag har trots det borrat hål i mina krukor. Vissa anser att det inte skall vara några hål alls i botten. Jag ser emellertid en stor fördel i bottenhålen när man varje månad skall skölja igenom plantan med vatten (se nedan). Det säljs särskilda hydrokrukor på marknaden som är högre än normala krukor och med förborrade hål. Jag har inte provat dem själv men tänker nog göra det.

  2. Skölj lecakulorna ordentligt så de blir rena från smuts.

  3. Lägg i lecakulor i innerkrukan till en bit ovanför där du har borrat sidohålen. Rötterna skall inte ha direkt kontakt med vattenreservoaren. Någon centimeter över hålet har funkat för mig.

  4. Ta ur plantan ur dess nuvarande kompost och skölj noggrant bort alla rester samt klipp bort döda rotdelar.

  5. Sätt ner plantan i hydrokrukan och fyll på med lecakulor upp till kanten. Försök se till att fördela ut lecakulor överallt runt rötterna. Tänk på att kapillärkraften som suger upp vatten bara fungerar om det är kontakt mellan lecakulorna. Det här gör att man behöver en något större kruka än annars. Tryck inte ner lecakulorna för hårt, det räcker att dunka krukan lite försiktigt i bordet så att de faller på plats.

  6. Ställ innerkrukan i ytterkrukan och fyll på vatten upp till de borrade hålen på sidorna. Undvik att tillsätta näring under den första månaden. Spraya gärna plantorna under den första månaden. Rötterna går igenom en omställning vilket gör att vattenupptaget inte blir lika effektivt som annars. Att spraya på bladen hjälper plantan att få det vatten den behöver.  

Skötsel  

Det är några saker man behöver tänka på vid skötsel av plantor  i hydroodling. Det ena är att skvätta på lite vatten i reservoaren lite då och då så att vattennivån hålls hyfsat konstant. Jag häller vatten direkt i ytterkrukan. Det går säkert lika bra att hälla vattnet på plantan. Lägg märke till att man fyller på med vatten utan näring. Genom avdunstning kommer nämligen näringskoncentrationen att öka markant över tiden. Genom att fylla på med enbart vatten återställer man näringskoncentrationen till den ursprungliga nivån.  

En annan sak att tänka på är att man då och då sköljer igenom plantorna med rent vatten för att skölja undan saltavlagringar och sedan fylla på med ny, fräsch näringslösning. Jag gör det ungefär en gång i månaden.  

Vid hydroodling är det nästan oundvikligt att få alger i näringslösningen. Det går att undvika genom att förhindra att solljus tar sig ner till vattnet. Jag har dock inte brytt mig om att ”bekämpa” algerna. Jag har läst att de inte gör någon skada på plantorna och jag har tänkt att testa och se hur det går. Så här långt ser jag inga negativa konsekvenser.

Vad kan man plantera i hydro?  

Det finns olika åsikter om vilka orkidéer som trivs i hydroodling. En del argumenterar för att marklevande orkidéer (t ex. Paphiopedilum) inte är lämpliga för hydroodling, eftersom sådan odling inte liknar deras normala växtförhållanden. Det sägs också att Phalaenopsis trivs särskilt bra i hydro. Här tror jag emellertid man får prova sig fram. Jag har t ex. en Paphiopedilum Golddollar i hydro. Den har så här långt haft en god rottillväxt, fått fram nya skott och dessutom blommat, så jag kan inte se att den vantrivs. Två av mina phalaenopsis i hydro försöker å andra sidan att krypa ur krukan, vilket inte tyder på att de trivs i sin nya miljö. De andra två har å andra sidan skjutit ut rötter genom de borrade hålen och ner i ytterkrukan, dvs. de ligger under vattennivån. Enligt grundkursen i orkidéskötsel är det lika med döden för en Phalaenopsis! Rötterna har således anpassat sig till ett liv i vatten.

Nedanstående tabell sammanfattar kort mina hydroerfarenheter:  

Orkidé

Erfarenhet

Paphiopedilum Golddollar Trivs storartat.
Phalaenopsis hybrider (4 st.) Två trivs bra, två kryper ur krukan.
Beallara Tahoma Glacier ”Green” Trivs storartat.
Burrageara Nelly Isler Trivs inte. Mycket dragspelsblad.
Encyklia cochleata Trivs mycket bra.
Miltassia hybrid Osäker ännu om den trivs. Hade enorm blomning nu senast (hösten -04) men den tappar blad på ett sätt som inte känns naturligt.
Dendrobium Stardust (5 st keikis) Trivs utmärkt.

Det kan vara värt att ha i minnet att den tiden som jag har testat hydro har också varit den tid då jag har lagt minst tid på orkidéerna överlag eftersom jag har blivit pappa. De plantor som inte har trivts enligt tabellen ovan har således fått utstå en del vanskötsel emellanåt. 

Nackdelar med hydro

 En nackdel som jag har upplevt med hydro är att planteringen kräver större krukor. Det gör i sig att plantorna är mer svårplacerade, särskilt om man vill arrangera dem tillsammans som jag gör i mitt orkidéhörn. Jag är heller inte säker på att omplanteringen i hydro har inneburit mindre skötsel. Plantorna dricker förvånansvärt mycket (särskilt Beallaran!) så det är ganska ofta dags för påfyllning. Det månatliga arbetet med att byta näringslösning och göra rent ytterkrukan från alger tar också sin tid och kan i mitt fall inte göras göras i mitt orkidérum, eftersom jag saknar vatten där. Sammanfattningsvis har jag inte bestämt mig ännu om det blir fler omplanteringar till hydro. Framtiden får utvisa.