Belysning

 

Den kanske främsta förutsättningen för att en orkidé skall trivas är ljus. Men vad är ljus och finns det bra och dåligt ljus? Jag tänkte börja med att förklara några begrepp.  

Ljus: Elektromagnetisk strålning i det för ögat känsliga våglängdsområdet, 390 nm–770 nm. Även närliggande våglängder brukar inkluderas, trots att de inte kan uppfattas av ögat. Man talar sålunda om infrarött ljus som har längre våglängder och ultraviolett ljus som har kortare våglängder (def. från Nationalencyklopedin). Ljus är således strålning som rör sig i en vågrörelse. När man mäter hur långt det är mellan vågtopparna och mellan vågdalarna får man fram ljusets våglängd (mäts i nanometer, nm). Beroende på vilken våglängd som ljuset har uppfattar det mänskliga ögat att ljuset har olika färg. Runt 400 nm uppfattas ljuset som blått och runt 700 nm uppfattas det som rött.
Spektrum:  Spektrumet anger fördelningen av strålning inom vissa våglängder hos ljuset. Spektrumet för synligt ljus innehåller alla våglängder från 400 nm (violett) - 700 nm (rött) med ganska jämn fördelning (se fig 1).
Ljusflöde: Mäter det totala flödet av ljus i alla riktningar från en ljuskälla. Enheten för ljusflöde är lumen.  
Belysning:  Mäter hur mycket ljus som träffar en viss yta. Enheten för belysning är lux och definieras som att 1 lux = 1 lumen per kvadratmeter. Anglosaxiska länder använder begreppet footcandles där 1 ft = 10,76 lux.  
Effekt Mäter hur mycket energi per tidsenhet som lampan förbrukar. Enheten för effekt är watt.

Ljuskvalitet

Det ljus vi uppfattar är således en blandning av elektromagnetisk strålning med olika våglängd. Dagsljus uppfattar vi som vitt och är en jämnt fördelad blandning av strålning inom alla synliga våglängder. Lampor och lysrör har ofta ett spektrum där några våglängder är mer framträdande än andra (se fig. 2-3). Eftersom växter framför allt använder sig av ljus inom de röda och blå våglängderna har detta betydelse när vi skall välja vilka lampor som är lämpliga att använda som tilläggsbelysning. Här kan man tala om att det finns ljus med bra eller dålig ”kvalitet”. Det är också så att vissa våglängder av ljus stimulerar vissa processer hos plantor. Jag kommer dock inte att gå in närmare på det här.   

   Fig. 1                               

 

   Fig. 2 

  

   Fig. 3

                                          

Ljuskvantitet

En annan intressant faktor vid valet av tilläggsbelysning är hur mycket ljus som till slut når plantan, dvs hur många lux som plantan får i belysning. Det beror hur många lumen som lampan avger, samt avståndet mellan lampa och planta. Man skall således inte stirra sig blind på hur många watt lampan har, även om fler watt på samma typ av lampa ger ett ökat ljusflöde. Det finns nämligen vissa typer av lampor som är mer effektiva än andra, dvs. avger fler lumen/watt. Se exempel i tabellen nedan.  

Lampa Antal watt Antal lumen Lumen/watt
Osram Fluora 77 (lysrör) 36 1400 38,9
Osram Decostar Titan (halogen) 50 1000 20
Osram 100 IM (glödlampa) 100 1380 13,8
Osram NAV T 600 super (högtrycksnatrium) 600 90000 139,5

Den konkreta effekten av att välja effektiva lampor är att du får fler lumen för pengarna eftersom det är antalet watt på lampan som avger hur mycket el som förbrukas.  

Det ljus som plantan till slut träffas av, belysningen, mäts som sagt i lux. Eftersom ljuset avtar med kvadraten på avståndet kommer belysningen i hög grad även att bero på lampans avstånd från plantan samt reflektorns effektivitet. Man har således mycket att vinna på att placera lampan så nära plantan som möjligt. Begränsningen i detta fall blir den värme som lampan avger som kan vara skadlig för plantan. En bra reflektor kan öka belysningen betydligt.  

Den optimala tilläggsbelysningen blir således en lampa med så högt ljusflöde som möjligt (antal lumen), som är så effektiv som möjligt (många lumen/watt) och som avger ljus med rätt spektrum.  

Att välja tilläggsbelysning  

När man funderar på valet av tilläggsbelysning skall man först och främst fråga sig vilket syfte som belysningen skall fylla. Det är skillnad om man har för avsikt att driva upp orkidéer i ett extrarum i källaren utan naturlig belysning eller om man bara vill ge en phalaenopsis på fönsterbrädan lite extraljus. Det är inte särskilt mysigt att rigga upp en 600 watts HID-lampa över fönsterbrädan i vardagsrummet. 

Jag delar in tilläggsbelysning i fyra grova kategorier:  

  1. Glödlampor och lågenergilampor

  2. Halogenlampor

  3. Lysrör

  4. HID-lampor (High Intensity Discharge) inkl. kvicksilverlampor

Var och en av dessa kategorier fyller sin funktion, utom glöd-och lågenergilamporna. Dessa har, enligt min mening, ingen större effekt på orkidéerna. Det beror på att ljusflödet är för lågt, att deras spektrum är för begränsat (se fig 2 ovan), och för glödlampornas del, att de avger för mycket värme. Vissa anser att lågenergilampor kan ge en viss effekt men jag själv har inte kunnat notera en sådan. Jag kommer därför inte närmare att nämna dessa i framställningen.  

Halogenlampor 

Halogenlampan ger ett vitt sken som är behagligt för ögat och dessutom återger orkidéernas färger bra. Ljusflödet är emellertid lågt. Detta gör att halogenlampan endast är lämplig för display avorkidehornet.jpg (98243 bytes) orkidéer. Jag använder en ramp med 3x50w halogenlampor för att belysa mitt orkidéhörn i vardagsrummet. Orkidéerna finns på 40-70 cm avstånd från lysrampen och nästan inget solljus når hörnet. Mätningar med ljusmätare har gett en belysning på ungefär 1000-2500 lux beroende på avstånd. Jag har även enstaka halogenspottar som belyser enstaka orkidéer eller arrangemang.  

Jag placerar orkidéerna i orkidéhörnet när de har börjat slå ut och jag därför vill ha dem lite mer synliga. Belysningen är fullt tillräcklig för att utveckla medelstora och stora knoppar till blommor. Däremot har jag haft problem att få kvistar på stänglar att utvecklas och mina småblommiga phalaenopsis har haft svårt att få de minsta knopparna att blomma. Det beror på att belysningen är för låg. Belysningen är heller inte tillräcklig för att utveckla skott hos mer ljuskrävande plantor. Ett talande exempel på det är min Dendrobium Stardust som blommade och samtidigt sköt upp 3-4 skott, när jag flyttade den från orkidérummet till orkidéhörnet. Efter ett par veckor svartnade de nya skotten och vissnade bort. Processen upprepade sig några veckor senare med samma resultat. När orkidéerna har blommat över bör man därför tillföra mer ljus för att hjälpa till med tillväxten.  

Lysrör 

Det finns ett antal olika lysrör som avger ljus med olika spektrum. Ett lysrör som heter Fluora 77 är framtaget för avge ljus främst i de röda och det blå våglängderna, dvs. de delar av spektrat som växter främst har nytta av (se fig 3 ovan). Fördelen med lysrör är att man kan få en god ljuskvalitét till ett relativt lågt pris. Belysningen är emellertid fortfarande inte så hög. Min ljusmätare ger ungefär 5 000 lux på 20 cm avstånd från fyra Osram Fluora 77-rör på 36 w styck. Belysningen sjunker dessutom med tiden. Efter ett år uppmätte jag ca 3000 lux från samma lysrör. En nackdel, om man använder Fluora 77, är att ljuset inte är behagligt att se på med sin rödlila ton. De är således inte helt lämpade för vardagsrumsbruk.  

Jag använder fyra armaturer med två lysrör à 36 W i varje i mitt orkidérum, således fyra lysrör på totalt 144 W per hylla. I den nedre hyllan odlar jag phalaenopsis. Där finns mycket lite ljus förutom lysrören. De klarar sig emellertid lysande där. Det blir mycket fin tillväxt och flera stänglar per planta. Ofta blommar gamla stänglar om när jag stoppar tillbaka dem från sin display in i orkidérummet igen. På den övre hyllan odlar jag blandade släkten, företrädesvis oncidium, vuylstekeara, miltassia, burrageara och zygopetalum. Här får plantorna mellan 20 000-70 000 lux på vår, försommar och tidig höst eftersom ett skuggat söderfönster bidrar med ljus. På sommaren använder jag inte den övre hyllan eftersom jag placerar de orkidéer jag har där ut i trädgården. På hösten och vintern är lysrörens stadiga 5 000 lux dock ett bra tillskott.  

HID-lampor 

High Intensity Discharge Lamps (HID-lampor) är den belysning som proffsen använder för att driva upp orkidéer (och andra växter) med. Man delar in dem i metallhalogenlampor, högtrycksnatriumlampor, lågtrycksnatriumlampor och kvicksilverlampor. 

De är framförallt metallhalogen (icke att förväxla med vanliga halogenlampor!) och högtrycksnatriumlampor som används professionellt. De finns med effekter från 70 - 1500 watt och avger ett mycket högt ljusflöde, över 100 000 lumen för de mest kraftfulla (att jämföra med en 50 W halogenlampas 1 000 lumen.).

Högtrycksnatrium och metallhalogen har oftast något olika spetrum. Högtrycksnatriumlampor är ganska fokuserade i det röda området. Metallhalogenlampor är däremot starka över hela spektrat, dvs. levererar både blått och rött ljus, vilket gör den till en mer allround lampa för orkidéodling.

 Blått ljus är särskilt bra för ny tillväxt medan rött ljus är särskilt positivt för blomningen. Vissa odlare använder därför metallhalogen för att driva upp plantorna för att sedan övergå till högtrycksnatrium när det är dags för blomningen. Det är kanske lite överkurs för hemmafixaren :-).

En nackdel med HID-lampor är att de avger väldigt mycket värme. Det blir därför svårt att ha dem i mindre utrymmen eftersom temperaturen lätt stiger över 30-strecket vilket inte är nyttigt för plantorna. Jag har problem med värme redan i mitt orkidérum, trots att jag bara använder lysrör som inte avger en bråkdel av HID-lampornas värme. Det är också svårt att bli av med överskottsvärme eftersom ett öppnat fönster ofelbart leder till att luftfuktigheten sjunker ner till allt för låga nivåer.